Äntligen semester!

Guva skönt att äntligen få vara ledig! Tror aldrig jag längtat efter semester så mycket som nu. Har haft enormt svårt att koncentrera mig och få något ur händerna de senaste veckorna. Hade nån sagt till mig i fredags att jag tyvärr måste arbeta en vecka till hade jag brutit ihop...

Startade semestern med agilitytävling, förstås. Tog med oss Anette och hennes vovvar upp till Torsby i fredags kväll för att sova några timmar. Kvart i fem i går morse ringde klockan! Efter en snabb raggardusch styrde vi kosan mot Mora där dagens tävlingar startade med banvandring tio i åtta. Var ute i lite bättre tid den här gången så vi slapp spränga ljudvallen...=)

Jag och Bull startade med agility. Det gick fort och svajigt med några fulsvängar och en terrier som inte ville stanna på kontaktfälten. När vi kom till gungan trodde han antaglingen att det var balansen så han väntade aldrig på att den skulle väga över utan hoppade rakt ut i luften. Vi klarade oss dock med fem fel och slutade på en andraplats vilket innebar att vi knep en SM-pinne, TJOHOO. Ibland ska man ha turen på sin sida. Det är minsann inte alltid fem fel räcker till en andraplats. Lite surt dock att vi trots den svajiga insatsen hade bäst tid...... hade vi nollat hade vi fått cert.... Men kan man vara glad åt lite har man ju så mycket mer att vara glad åt, eller hur?

Hopploppet såg svårt ut när man stod vid sidan men när jag gick banan kändes det faktiskt som en Bull-bana. Den stora svårigheten var en böjd tunnel med hinder på utsidan som man var tvungen att handla från insidan (fullkomligt logisk förklaring va). Tyvärr diskade vi oss redan i början av banan. Hinder fyra och fem var ett staket där första hindret stod längre ut än det andra. Jag skulle göra ett framförbyte och lyckades dra med mig Bull direkt på hinder två. I min värld fanns inget annat än att han skulle ta det första hindret. Känns som vi gjort just den svängen tusen gånger på träning. Fast på tävling kan ju allt hända förstås. Ja, ja, vad är en bal på slottet....

Maria och Vira knep ett cert i agilityklassen! Grattis!! När vi hade tävlat färdigt käkade vi frukost (liiite sent), gick en promenad och firade certet med varsin kulglass med ENORMA kulor! Sen tänkte vi gå på marknad i Mora men då kom REGNET så vi styrde kosan hemåt istället. Efter sightseeing i Torsby, intag av kinamat, siesta och en skogspromenad i regnet orkade vi inte åka på countryfestival som vi tänkt. Är det kanske åldern som tar ut sin rätt....?

Innan Anette och vovvsen sattes på tåget för en tur på Sveriges vackraste järnväg idag hann vi med ett besök på storskalla (ett berg). Det hade ju regnat en del så stigen vi skulle gå på hade förvandlats till en bäck. Vi klarade dock den "forsränningen" utan missöden. Väl uppe skulle jag naturligtvis fota vovvarna i alla tänkbara vinklar och då bar det sig inte bättre än att jag halkade och satte mig pladask på en berghäll. Kommer antaglingen att få ett avtryck av mobilen som jag hade i fickan. En stund senare upptäckte jag nämligen att jag "suttit sönder" displayen=( Känner dessutom att jag är lite stel i "mobilbenet".... ytterligare ett ålderstecken?

Det är underbart att inte behöva känna nån press att komma i säng tidigt för att orka gå till jobbet!!!!