Pinne i debuten mm

Idag har det varit nåt konstigt stort och gult på himlen=) Har nåt minne av att jag sett nåt liknande förut men det var lääänge sen. Härligt var det iaf! Tänkte jag skulle berätta lite om de senaste helgernas begivenheter:

Rättvik 7-8 november

Tvådagars klass-III tävling med Bull. Eftersom vi är klara för SM hade vi ju inget att förlora. Det var ju bara att "köra" liksom...... i alla fall borde det ha varit det men min vana trogen fokuserade jag i första loppet mer på vad Bull inte skulle göra än vad han faktiskt skulle göra. Starten var lite knepig. Hundarna skulle hoppa två hopphinder och sen runda A-hindret (precis framför) och in i en tunnel som låg med öppningen alldeles vid uppgången. Tunneln låg sedan under A-hindret och när hundarna kom ut på andra sidan skulle de in framför A-hindret och ta ett hopphinder där (solklart va?). Jag var så fokuserad på att hindra Bull från att gå upp på A-hindret efter de två första hindren att när han gjorde rätt från början blev jag helt ställd! Jag blev hopplöst efter och vi fick en fulsnurr med vägran efter tunneln. Tyckte Bull blängde lite ilsket på mig när domaren räckte upp den knutna handen…… Nu spelade den vägran mindre roll eftersom jag i en annan sekvens lyckades med konststycket att trampa på min egen fot och stupa framlänges, vilket gjorde att jag skickade Bull på fel hinder. Efter det loppet bestämde jag mig för att LITA PÅ HUNDEN och det gav resultat! Vi nollade resterande tre lopp under helgen!! Kändes riktigt bra faktiskt!!

Säffle 14-15 november

På lördag hämtade Maria mig i ottan och vi drog iväg till Säffle för att titta på jaktprov för spaniel. Spännande att få se hur det går till på riktigt liksom och kul att få se så många duktiga spaniels. Det var mycket publik så det var ett stort följe som rörde sig fram och tillbaka över fälten (måste ha sett komiskt ut). Det var en ”blöt” tillställning kan man säga. Det regnade och hade regnat mycket under lång tid innan. När följet kom fram till en å där bron hade spolats bort blev det lite extra spännande. När man hade konstaterat att bäverdämningen en bit därifrån var för riskabel att använda som bro hoppade två gentlemän (det är ju såna som håller på med fågeljakt) ner i vattnet, ställde sig på varsin sida och ”kastade” över oss en efter en (det var dock några som valde att vända). Tyvärr var det ont om fasan men vi fick i alla fall se hundarna arbeta.

På söndagen bar det iväg till Säffle igen. Vi hade anmält oss till spanielkurs för gårdagens domare, Andy Robinson från Whaupley Gundogs. Han tog sig an kursdeltagarna utifrån var och ens nivå och vi fick många nyttiga tips och råd. Jag var nöjd med Veras arbete med tanke på vad lite vi faktiskt har tränat. Det var en bra och inspirerande kurs och nu var det väl tusan också om vi inte ska kunna få till lite mer träning! Eftersom vår bekantskapskrets nu även har utökats med lilla jaktcocker-Nikke (vars matte deltog i kursen utan hund) ska vi väl kunna sporra varandra.

Karlstad 22 november

Då var det dags för HBK´s allra första officiella agilitytävling. Det har varit en hel del jobb innan och det kändes lite nervöst. Det hade dessutom kommit in fler anmälningar än vi först hade räknat med, vilket naturligtvis är kul, men också ställer lite högre krav på planeringen. Hur som helst så gick det riktigt bra tack vare alla superduktiga funktionärer som ställde upp hela dagen. Naturligtvis fanns det en del vi kunde ha gjort annorlunda och bättre men det tar vi med oss till nästa tävling. Bland annat måste vi vara lite strängare när det gäller att köra klart/träna på banan efter disk. Vi höll med andra ord inte tidsschemat….. men vi var ju iaf snälla =).

Det här var ju också dagen då Vera skulle starta för första gången ”på riktigt”. Vi började med inofficiell hoppklass. Ett missförstånd före slalom ledde till en vägran och fem fel. Detta var de enda fel vi fick och det räckte till seger! Sen var det dags för officiell hoppklass. Här glömde matte bort att prata vilket gjorde att matte och hund körde olika vägar runt hela banan. Vi diskade oss med andra ord rejält… I agilityklassen gick det desto bättre. Vi nollade på bästa tid och vann även den här klassen! Nollan innebar dessutom uppflyttningspinne! Pinne på första officiella tävlingen! Snacka om att matte är stolt över sitt lilla träsktroll=).

Vem är den skyldige?

Suck, jag som precis dammsugit......

Förbättring

Fartfyllda fyrfotaettan förefaller fullt frisk! Förut felande framben framförs felfritt. Föga fattar fyrfotingen förarens fortsatta försiktighet: "Full Fart Framåt" fordras fast föraren förespråkar försiktigt fotgående. Fyrfotingen finner föga fascination för fotgående. Fyrfotingen finner fotgående fett fjantigt. Framstöter frikostigt "Fy Fasen för Fritt Följ". Följer fogligt fast fruktar förtida frisedel från fartfylld favoritgren..... fortsättning följer....

(Förlåt Anette, det bara flöt på)

Bull är skadad och Vera har debuterat

På ett träningspass förra torsdagen skadade sig Bull på nåt sätt. Han kom springande ur en tunnel och var på väg mot ett hopphinder när han plötsligt började skrika och inte ville stödja på vänster framben. När han hade tagit igen sig lite undersökte jag benet och tassen. Han visade inga som helst tendenser till att ha ont och jag fick böja benet och klämma på tassarna hur mycket som helst. Trots det talade hans kroppshållning om att det var något som inte var bra. När vi kom hem la han sig på mage med huvudet vridet åt höger. På natten låg han på samma sätt och jämrade sig ibland när han försökte ändra ställning. På morgonen när han skulle lyfta huvudet och titta på mig skrek han till och han höll hela kroppen i en krok åt höger. Åkte till veterinären för att konstatera att problemet satt någonstans i hals/nacke på vänster sida snarare än i benet. Bestämde mig för att röntga för att kolla att det inte hänt nåt skumt med nackkotor/ryggrad men bilderna visade inget. Så rekommendationen blev vila med korta koppelpromenader i minst en vecka. Nu när den veckan har gått kan jag konstatera att han blivit mycket bättre men att han då och då fortfarande markerar lite på vänster fram. Fast Bull själv tycker nog att han är helt återställd för det börjar bli rejält svårt att hålla honom stilla. Särskilt med ett svart troll som gärna vill retas med storebrorsan ;) Känns skönt att det går åt rätt håll i alla fall.

Hade planerat en agilitytävling på Nes Hundeklubb i Norge i helgen men den fick vi ju ställa in förstås. Håller de blågula tummarna för Anette och Maria som åkt iväg. Förra helgen debuterade Vera på agilityplan. Det var inofficiell agility med fyra starter i Forshaga. Vi är inte klara för att tävla och har nästan aldrig tränat på en hel bana men det är nyttigt med träning i tävlingsmiljö så vi startade ändå. I första agilityloppet körde vi starten, fram till första balansbommen där vi körde kontaktfält med target (som jag fått hjälp med att lägga ut) och sen gick vi av. I andra agilityloppet hade jag tänkt strunta i balansbommen och bara köra fram till den och sen gena lite och ta målgången men Vera hade andra planer. Hon tog balansbommen bakom ryggen på mig.... Vadå!! Den var ju med i förra loppet ju! Hopploppen körde vi i sin helhet. Det första kom vi runt med fem fel i slalom. I andra loppet blev det mer förvirrat och vi diskade oss. Vera fick i alla fall sin allra första rosett för loppet med fem fel. Tyckte hon såg lite mallig ut..... Nyttig träning var det i alla fall, fick lite extra uppslag till vinterträningen.

Usch för fotbollsförlusten mot Danmark:( Sverige var ju bäst ju!!

SM 2010 - Here We Come!

Jajamen, där satt den! Vi lyckades nolla båda hopploppen på KBK´s agilitytävling i helgen och ta hem de två sista SM-pinnarna!! Det känns lite overkligt och jag vågar väl inte tro på det till 100% förrän kvallistan har uppdaterats. Tänk om någon hade sagt till mig första "tävlingssäsongen" när Bull sprang av banan varje lopp att vi skulle ta oss till SM. Då kändes det ganska hopplöst vill jag lova...... Det känns så himla kul att ha tagit sig så långt med Bullen (han är ju inte alltid världens lättaste att handskas med... fast det säger han säkert om matte också=).

Även helgens agilitylopp kändes bra även om vi inte lyckades nolla dem. Det var trixiga banor men Bull var hur följsam som helst. För en gångs skull var vi på samma bana=). Hjälpte till som funktionär i de klasser som jag inte tävlade själv. Skoj att vara speaker.... kan det vara så att jag gillar att prata......=) . Det var många HBK-framgångar under helgen, här är de jag kommer på: Ellen och Smilla fixade pinne och uppflytt till klass II. Det gjorde även Catrin och Härja som dessutom tog pinne i debuten i klass II på söndag. Jeanette och Hobbe fixade pinne och klassvinst i klass I. Anette och Cider nollade sina båda agilitylopp. Monika klarade debuten med Ruffsa och Tazzi med glans. Grattis till er allihop!

Förra helgen åkte jag och Maria till Tidaholm och tävlade. Med oss i bilen hade vi ingen mindre än Cider. Anette var upptagen med klubbens spårtävling så hon skickade honom med oss. Vi hade kört honom varsin gång, för första gången, veckan innan. Känn ingen press men han har deltagit i inte mindre än tre SM i år.... Kanske var det den pressen som gjorde att det gick så bra. På lördag körde jag och Maria honom i varsitt lopp. Vi lyckades nolla båda två och ta hem varsin tredjeplacering! I och med Maria och Ciders nolla i hoppklassen var även Cider klar för SM nästa år! Vi lyckades faktiskt bättre med "lånehunden" än med våra egna. Jag och Bull nollade en av hoppklasserna men tyvärr halkade Bull i en tunnel (det ösregnade) och vi förlorade massor av tid. Lina och Zing lyckades bättre och kammade hem ett hoppcert - grattis!

Ville bara säga...

Jag fick en liten tår i ögat när sms:et kom. Det är fantastiskt: tre SM samma år med samma hund: tia på agility-SM, fjortonde på lydnads-SM och tvåa på Bruks-SM! Kan man vara annat än imponerad! Vem har sagt att det inte går att kombinera olika tävlingsgrenar;). Grattis även till Kristina och Tuva till en finfin åttondeplats i sök!

Tillbaka i stan

Jahapp då har man avverkat första arbetsveckan efter semestern. Känns väl rätt ok ändå fast några veckor till hade jag nog "orkat" med att vara ledig. Har varit ganska "stationära" uppe i Torsby hela semestern men de tre sista veckorna bjöd på lite mer action än de två första. Ett och annat party bevistades, HBK arrangerade lydnadstävling på Tollarspecialen och två agilitytävlingar avverkades. Lite kulturella i Torsby hann vi med att vara också då vi fick besök av Anette och Ubbe. Det blev både "finnkultur" och "fin" kultur i form av äkta slagsmål på krogen. Vet inte vilket som imponerade mest.....=)

Förförra helgen bar det iväg till Kumla på tvådagars agilitytävling med övernattning i tält. Det var varmt så in i .......e! Svettdropparna rann utefter ryggen bara man försökte tänka. En konstgjord sjö i en gammal grusgrop uppskattades av både tvåbenta och fyrbenta. Vi fick med oss en SM-pinne i agilityklass hem! I det andra agilityloppet hände det som man brukar varna för på kurser. Jag satte en något överladdad terrier framför första hindret, vände honom ryggen och gick fram till hinder nummer tre och ställde mig i startposition. Vad tror ni jag ser när jag vänder mig om och tittar på terriern? Jo, den rackarn hade tjuvat och smugit ända fram till första hindret och passerat det ......... MED NÄSAN.... vilket hade startat tidtagningen!! Ja, ja vi hoppade några hinder fram till balansen och passade på att träna kontaktfält innan vi gick av banan (ingen idé att köra runt med en urdålig tid). De två hopploppen har jag glömt, vilket kanske säger en del om hur de gick...

Förra helgen styrde vi kosan till Frövi och nya tältäventyr (jag börjar verkligen bli rutinerad tältare nu). Vi hade kollat vädret innan vi åkte. Enligt yr.no skulle det börja regna klockan 18 på lördag kväll....... det började tre minuter över! Som tur är tältar inte alla agilitynördar utan det finns en och annan med husvagn och stora förtält. Årets kräftskiva hölls därmed i ett av de sistnämnda. Jag hade med kameran och förevigade festen men tyvärr tror jag inte att nån av deltagarna skulle uppskatta om jag la ut de korten här...;). Fler kameror fanns på plats..... jag bävar! Trots regn och blåst var det varmt i tältet och jag sov som en stock på min tjocka madrass.

Mariorna provligger dubbelmadrassen:

Som rutinerad campare låter jag andra provligga min madrass:

Vi fick med oss en SM-pinne i hopp och en i agility hem från Frövi! Alla fyra loppen kändes superbra och jag och Bull var på "samma bana"! I de andra två loppen blev det en disk (fel tunnelöppning) och fem fel (en vägran). Båda gångerna berodde felen på att matte blev efter. Det går inte att stanna upp en mikrosekund för då är det kört.... "The Terrier waits for no one". Efter ett av de loppen hörde jag faktiskt Bull återigen muttra nåt om att sätta in en annons om en ny matte.....

Ingen tävling den här helgen men jag ska försöka träna lite. Nästa vecka börjar fortsättningskursen som jag assisterar. Ska bli kul att se om eleverna har tränat nåt under sommaren;)

Natti, natti

Stadga och drömmar

Passerade skjutbanan på vår skogspromenad idag. Har inte hört ett enda skott därifrån på hela sommaren men just idag började det skjuta när vi gick förbi. Passade på att träna lite stadga med Vera. Försökte även få till söket på samma fina sätt som vi lyckades med på kennellägret (fick liksom en aha-upplevelse då) men det var ganska svårt. Lyckades bättre med det när jag plockade blommor förra veckan. Kunde inte förstå varför Vera passerade mig gång på gång och for omkring med andan i halsen. Sen insåg jag; hon trodde vi höll på med sökträning!! Jag rörde mig ju på samma sätt, dvs gick först åt ena och sen åt andra hållet i högt gräs och böjde mig ner då och då (lilla bumman). Vid dagens skottövning lyckades hon få hela pälsen full med nån sorts frön som var ett h-e att få bort!! Bull var med på samma ställe men på honom hade inte ett enda litet frö fastnat....

Till något helt annat. Ibland drömmer jag helt sanslösa drömmar som jag dessutom kommer ihåg när jag vaknar. Skulle behöva ett drömlexikon, fast med tanke på hur mina drömmar skiftar skulle det nog bli som att läsa en bok om sjukdomar. Jag skulle lida av allt! Hur som helst, här kommer en sammanfattning av nattens äventyr:

1. Jag ingick i ett team som hade varit på hemligt uppdrag i främmande land. På väg hem fick jag veta att en av medlemmarna i teamet hade för avsikt att spränga flygplanet vi åkte med i luften. På något konstigt vis blev jag informerad om detta på flygplatsen där vi ännu inte landat.....(!) Jag fick även veta att jag hade upplevt det förut och den gången hade planet sprängts. Nu hade jag fått chansen att uppleva det igen för att hinna ändra på det som annars skulle ske (solklart, eller hur). Fick jättebråttom att ta mig tillbaka till planet för att stoppa det som höll på att hända. Problemet var att jag hade sanslöst mycket väskor som jag tappade hela tiden (varför jag nu skulle ha med mig dom). Enda sättet för mig att ta mig tillbaka var att hinna med bussen till Röjdåfors (liten ort i norra värmland). Vet inte hur drömmen slutade men det här kan ju vara stoff till min debutroman.....

2. Jag var på kennelläger och vi skulle ha social träning med hundarna. Detta genomfördes på en trottoar mitt i stan (som jag tror var Karlstad). Vi fick ligga ner på rygg med hundarna på bröstet och hälsa (ta i hand) på folk som gick förbi.... Det vore en utmaning att genomföra med Bullen... både för mig och den som passerade=).

3. Jag deltog i Karlstad Stadslopp!! Bara det att jag deltog är ju helt otroligt men det fanns andra problem! Målet var inne på en frisörsalong i en galleria där det var sanslöst trångt. Man var tvungen att tränga sig genom en spricka i väggen där jag över huvud taget inte tog mig in. Är det nån som försöker säga mig nåt om mina mått månntro....

Får se om det blir några nya drömmar inatt....

Paltkoma!

Jaha, då har två veckor av semestern gått och inget vettigt har jag gjort=) Fast det är väl kanske det som är semester, att inte behöva göra sådär väldans mycket. Har blivit en och annan liten dagsutflykt och lite pyssel i trädgården. Har ersatt en låååång blomrabatt med sten. Dock inte asfalt (för er som trodde att stadsbon i mig har tagit över helt=). Är riktigt nöjd med resultatet som kommer att innebära mycket mindre jobb än tidigare (sten är ju förhållandevis underhållsfritt...). Har inte blivit så värst mycket hundträning även om våra agilityhinder från Rusta har placerats ut bakom huset. Undrar vad grannarna tänker när de ser de färgglada pinnarna framför hönshuset...=)

Igår blev det iaf ett riktigt träningspass. Vi träffade Maria och Barry och körde SM-bana på Torsby BK. Efteråt bestämde vi oss för att åka och bada med hundarna. Efter att först ha kört fel lotsade jag Maria till en lämplig hundbadplats mitt i skogen vid slutet av "vägen som gud glömde" (f´låt Maria, tänkte inte på att du hade den finare bilen och inte "hundforrden"). Hundarna tyckte iaf att badplatsen var helt perfekt och Vera visade att hundar inte alls är rädda för att ta sig vatten över huvudet=). När jag kom hem upptäkte jag att Bulls halsband var borta så efter att ha kört husse på party vid 23-tiden fick jag vackert ge mig iväg till "badplatsen" igen och leta. Kan konstatera följande: Att hitta ett kamouflagefärgat halsband i skogen i mörkret utan ficklampa är inte lätt=o. Bestämde mig för att ta hjälp av hundarna. Vågade inte släppa ut båda samtidigt för då hade det nog blivit fokus på BAD! Tog ut Vera och kommenderade "leta". Hon började sitt vilda cockersnurr runt träden och hittade halsbandet direkt (mattes lilla sockercocker=)!!

Idag har vi varit på auktion och köpt lite mera "nödvändiga" saker. Hade även tänkt parta lite under kvällen men efter att ha intagit en stadig måltid på kinarestaurangen infann sig tyvärr paltkoman! Tolv vilda män och inte ens Lars-Kristers på Kolsnäs kunde få mig på partyhumör..... tror kanske att regnet bidrog lite också.

Godnatt

Äntligen semester!

Guva skönt att äntligen få vara ledig! Tror aldrig jag längtat efter semester så mycket som nu. Har haft enormt svårt att koncentrera mig och få något ur händerna de senaste veckorna. Hade nån sagt till mig i fredags att jag tyvärr måste arbeta en vecka till hade jag brutit ihop...

Startade semestern med agilitytävling, förstås. Tog med oss Anette och hennes vovvar upp till Torsby i fredags kväll för att sova några timmar. Kvart i fem i går morse ringde klockan! Efter en snabb raggardusch styrde vi kosan mot Mora där dagens tävlingar startade med banvandring tio i åtta. Var ute i lite bättre tid den här gången så vi slapp spränga ljudvallen...=)

Jag och Bull startade med agility. Det gick fort och svajigt med några fulsvängar och en terrier som inte ville stanna på kontaktfälten. När vi kom till gungan trodde han antaglingen att det var balansen så han väntade aldrig på att den skulle väga över utan hoppade rakt ut i luften. Vi klarade oss dock med fem fel och slutade på en andraplats vilket innebar att vi knep en SM-pinne, TJOHOO. Ibland ska man ha turen på sin sida. Det är minsann inte alltid fem fel räcker till en andraplats. Lite surt dock att vi trots den svajiga insatsen hade bäst tid...... hade vi nollat hade vi fått cert.... Men kan man vara glad åt lite har man ju så mycket mer att vara glad åt, eller hur?

Hopploppet såg svårt ut när man stod vid sidan men när jag gick banan kändes det faktiskt som en Bull-bana. Den stora svårigheten var en böjd tunnel med hinder på utsidan som man var tvungen att handla från insidan (fullkomligt logisk förklaring va). Tyvärr diskade vi oss redan i början av banan. Hinder fyra och fem var ett staket där första hindret stod längre ut än det andra. Jag skulle göra ett framförbyte och lyckades dra med mig Bull direkt på hinder två. I min värld fanns inget annat än att han skulle ta det första hindret. Känns som vi gjort just den svängen tusen gånger på träning. Fast på tävling kan ju allt hända förstås. Ja, ja, vad är en bal på slottet....

Maria och Vira knep ett cert i agilityklassen! Grattis!! När vi hade tävlat färdigt käkade vi frukost (liiite sent), gick en promenad och firade certet med varsin kulglass med ENORMA kulor! Sen tänkte vi gå på marknad i Mora men då kom REGNET så vi styrde kosan hemåt istället. Efter sightseeing i Torsby, intag av kinamat, siesta och en skogspromenad i regnet orkade vi inte åka på countryfestival som vi tänkt. Är det kanske åldern som tar ut sin rätt....?

Innan Anette och vovvsen sattes på tåget för en tur på Sveriges vackraste järnväg idag hann vi med ett besök på storskalla (ett berg). Det hade ju regnat en del så stigen vi skulle gå på hade förvandlats till en bäck. Vi klarade dock den "forsränningen" utan missöden. Väl uppe skulle jag naturligtvis fota vovvarna i alla tänkbara vinklar och då bar det sig inte bättre än att jag halkade och satte mig pladask på en berghäll. Kommer antaglingen att få ett avtryck av mobilen som jag hade i fickan. En stund senare upptäckte jag nämligen att jag "suttit sönder" displayen=( Känner dessutom att jag är lite stel i "mobilbenet".... ytterligare ett ålderstecken?

Det är underbart att inte behöva känna nån press att komma i säng tidigt för att orka gå till jobbet!!!!

Kennelläger

Jag och Vera har haft en supertrevlig helg. Vi har varit på kennelläger på SBK´s kursgård i Kydingeholm (mellan Uppsala och Östhammar). Det var förstås mest goldisar men sex tappra cockrar och deras mattar dök upp. Det var Vera, Femman, Kulan och Musti från fjolårets kull och Phoebe och Pyret från kullen året innan. Cockergänget fick hålla ihop hela helgen både vad gäller träning och andra aktiviteter. Det blev en hel del jaktträning under ledning av Mette från Stawaskogens. Hon hade med sig pappa Cruse så nu har jag fått träffa honom för första gången=). Det var urkul att få träna tillsammans med andra små svarta troll. Kan ju inte direkt påstå att vi har överdrivit jakträningen sedan vi var på kurs i Säffle men Vera skötte sig riktigt bra. Om man ändå hade tid att träna mer....

Efter god mat i trevligt sällskap på fredag och lördag kväll var det dags för lagtävling och pubbesök. Fast för min del blev det tidiga kvällar, jag var helt slut efter att ha hållit i gång hela dagen (zzzz). Lagtävlingen gick bra när det gällde intellektuella grenar men sämre när det gällde praktiska moment. Bara att inse att cockerägare är smarta individer!! Men nästa år blir vi farliga (moahahaha..). Det var en sak som inte var så positivt med vistelsen och det var MYGGEN! Jag har aldrig varit med om liknande mygginvasion. Så fort man kom i närheten av skugga var man helt omringad. Jag har fått myggbett på ställen som jag inte trodde det var möjligt att få myggbett. Parfymen under helgen hette MYGGA=) Här kommer lite bilder från helgen, det finns flera i webbalbumet:

Pappa Cruse

Pappa och barnen

Vera busar med brorsan Femman

Vera trivdes tillsammans med syskonen. Hon kan verkligen vara en "pain in the ass" när hon vill busa. Hon drämmer till "den utvalde" med tassarna=). Undrar om hon tror att hon är en terrier...... Det var inte helt lätt att se skillnad på de små svarta heller. I alla fall om man inte såg dom framifrån (olika mycket vitt på bröstet). Fick faktiskt med mig Femman in på mitt rum istället för Vera vid ett tillfälle=).

Om Bullen då? Han fick stanna kvar i Värmland och vila upp sig inför nästa tävling. Förra onsdan var vi på den årliga landskampen i agility på Skutberget. Som vanligt var det de trevliga norrmännen som varit där på kurs som fixat tävlingen. Jag och Bull vann båda våra lopp. Hopploppet gick fantastiskt bra, inte en enda "fulsväng" i sikte. Varför har man inte samma känsla på "riktiga" tävlingar?

Råkade förresten nämna ordet "stönbock" i helgen och det rev loss skrattsalvor. De andra hävdade bestämt att såna bockar endast finns i Värmland. Jösses, jag trodde det var ett rikssvenskt begrepp! Alla vet väl vad en stönbock är, eller....?

Bröllop, bucklor och tält

Börjar inlägget med midsommarafton då jag ÄNTLIGEN fick vara med om mitt första bröllop. Konstigt nog klarade jag mig utan att fälla en enda tår, jag som annars gråter för minsta lilla. Men det var nära när brudparet kom uppför altargången. De var så himla fina! Efter bröllopsakten bar det iväg på festligheter. Det var såååå kul!! Jag vill bara säga till brudparet att om ni bestämmer er för att gifta er igen så kommer jag direkt=). Tyvärr var väl inte vädret det bästa. Det var kallt med stort K när vi vandrade hemåt nån gång på morgonkvisten. Men det var ljust och fåglarna sjöng så det var ändå ganska vackert. Det kom lite skurar under kvällen men vi slapp ihållande regn. Lite regn i brudkronan ska väl betyda tur har jag förstått. Hoppas inte brudparet tar illa upp om jag lägger ut lite bilder här:

Manna (pärlsocker) från himlen=)

You may now kiss the bride=)

Att kliva ur en limo kräver sin kvinna...

....och hennes man=)

Vacker som en dag!

Det är detaljerna som gör det.......

.....eller hur?

Måndag efter midsommar var det avslutning på tävlingskursen i agility. Förvånades över en sak: Vi har kört kursen i åtta veckor och inte haft dåligt väder en enda gång! Det måste vara rekord. I vanliga fall brukar man ju glida omkring med gummistövlar i leran på planen. Hur som helst verkar det finnas intresse för en fortsättning av kursen till hösten, vilket är jättekul.

På tisdag stod badpicknick på schemat... ja, det vill säga jag badade fötterna. Vänerns vatten var k-k-kallt och fötterna domnade bort. Bestämde mig för att vänta ett tag med hel blötläggning!

På onsdag bestämde vi oss för att träna inför helgens tävling. Vi blev bara två men trots det så kånkade vi fram en hel agilitybana.... STÖN! Anette fick påminna mig gång på gång om att "agility är joligt". Jag drömde om tunga sandsäckar att sätta fast tunnlar med hela natten!

På torsdag var det dags för KM i agility och dra på trissor; vi gick och vann!! Fick med oss värsta bucklan hem! Den kommer att pryda vår bokhylla ett helt år. Gäller bara att se till att den blir graverad innan det är dags för nästa KM. Lovade mig själv att försöka få det gjort så fort som möjligt..... hmmm.

Fredag skulle jag ägna åt att packa inför helgen och komma i säng i god tid. Den planeringen gick som vanligt åt h-e. Kom inte i säng förrän halv ett och då kunde jag inte somna. Obarmhärtigt ringde ändå klockan fyra timmar senare och det var dags att ge sig iväg. Hämtade upp Anette och Cider och vi gav oss iväg till Borås. Vi hade väl varit lite väl optimistiska när vi planerat hur lång tid resan skulle ta. Fransosen pressades ganska hårt neröver etjugan=). Men vi kom fram i god tid.... eller ja...Anette kastade sig ur bilen när jag sladdade in på parkeringen och kunde konstatera att det var hela 8 (!) minuter till hennes första banvandring... puh!

Tyvärr blev det inga större framgångar för nån av oss i Borås. Detta trots att jag vid den andra banvandringen på söndag hade en spindel i BH:n (ni som känner mig förstår genast att vi inte pratar om såna spindlar som bor mellan tallarna på Sörmon=). Jag trodde det betydde tur med spindlar och så gick vi och diskades oss i alla fall! Kanske kan bero på att spindeln tyvärr inte överlevde. Fast att döda en spindel trodde jag betydde regn och några regndroppar såg vi inte röken av.

Som tur var rann Viskan alldeles bredvid tävlingsplatsen så det gick att svalka av hundarna för det var VARMT! Det var inte bara agility utan även en jättestor utställning på samma ställe. Jag är glad att jag inte sysslar med utställning. Slänger man en utställningshund i Viskan får man ju börja om med hårfönen.... särskilt med hundar som Bull med så tjock och kraftig päls =). Helgen i Borås innebar även att jag fick tillbringa min andra natt någonsin i tält. Det gick över förväntan men när vi stuvat in oss själva och hundburarna i Anettes tält var det ganska fullt. Vi fick kika på varandra mellan burarna=).

Idag hade jag tänkt träna lite men när jag kom hem från jobbet var jag helt slut. Vi har 30 grader på jobbet och jag tror det kommer att ta knäcken på mig. Öppnar man fönstret blir det ännu varmare. Händer och fötter svullnar och svettdropparna rinner utefter ryggraden... fräscht! Jag vill ha semester... NU!

Oj, det blev ett långt inlägg, dags att sluta.

Godnatt!

Fy f-n va vi ä bra.....

... fy f-n va vi ä bra! För vi har tagit ett ceert, för vi har tagit ett ceert. För vi har tagit ett ceeert, fy f-n va vi är bra!!

Tyckte den inledningen kunde passa nu i studenttider och Yes, det är sant, vi slog till med ett cert i agilityklass i Frövi förra helgen!! Kom trea efter två fullcertade (jag älskar er) kombattanter. Till Frövi vill jag bara säga: Allt är förlåtet (har ju inte gått så väldans bra för oss där förut)! Slutade dessutom på en femteplats i hoppklassen så vi fick med oss två SM-pinnar hem. Banorna passade oss tydligen och Bull kutade på som bara den.

Appropå SM så sitter jag just nu och håller tummarna så att knogarna vitnar. I helgen tävlar Anette och Cider i agility-SM i Karlskrona. De tävlar dessutom i lydnads-SM som går SAMTIDIGT! Huh, hoppas de hinner mellan planerna. Håller även tummarna för Lena och Basco som även de tävlar SM i Lydnad! LYCKA TILL!! Önskar jag kunde vara där och titta men jag får väl nöja mig med att "hänga med" på nätet.

Ingen idé att jag ursäktar mig för att jag inte uppdaterat på länge. Kör en sammanfattning istället:

30 maj: Min första möhippa (ja, inte min då utan den blivande brudens). Blev hämtad halv nio på morgonen och var hemma igen vid fyratiden nästa morgon. Tror det kallas att "dygna". Bruden blev kidnappad av en "terminator" och sen bar det iväg ut i skogen. Lärdom nummer ett: På aktivitetsvandring i skogen i tryckande värme är det lämpligt att ta med något att dricka som inte innehåller alkohol! Lärdom nummer två: Det är också lämpligt att ta med en ryggsäck för att frakta all dryck (med eller utan alkohol). Lärdom nummer tre: Scarfar i syntetmaterial är väldigt varma! Det måste ha sett komiskt ut när vi klättrade uppför berg, gick på styltor och balanserade på stockar med rosa scarfar och välfyllda handväskor... Sen blev det lunch och badtunna med 45-gradigt vatten, vilket var precis vad vi behövde i värmen... Många slängde sig i sjön med 12-gradigt vatten i ren desperation. Sen fick bruden spela in sin debut-CD i inspelningsstudio innan hon blev "klädd" och transporterad till kvällens grillparty. Hoppas hon uppskattade det lika mycket som vi andra!

24 maj: Freestyle-tävling i Karlstad. Anette och Whiskey fixade uppflyttning och diplompoäng i sin debut! Kändes ju bra eftersom vi varit lite inblandade i koreografin=).

21-22 maj: Agilitytävling i Örebro. Vi fixade två nollor men hamnade precis utanför SM-pinnarna, grrr...

10 maj: Valpträff för cockervalparna.

8 maj: Bull sex år!!

2-3 maj: Säsongsdebut i Tranås. Disk, disk, disk...

27 april: Start för tävlingskurs i agility där jag är assistent. Har kört varje måndag sedan dess. Kul med många duktiga ekipage som vi förhoppningsvis kommer att få se på tävlingsbanorna snart.

Kurs, tävling och träning

I helgen som gick var jag och Vera på jaktkurs i Säffle. Det var en fantastiskt inspirerande helg med duktiga instruktörer och trevliga kurskamrater. Spännande att få lära sig hur spanieljakt går till och vad mitt lilla svarta troll egentligen ska syssla med (det är ju inte agility, hur gärna jag än skulle vilja=). Har fått massor av träningstips så nu är det bara att sätta igång. Men det första jag måste lära mig är hur man blåser i en visselpipa, hade liiite svårt att få ljud i den kan man säga;-). Vera tyckte det var otroligt spännande och apporterade sin första fågel till en mycket stolt matte. På lördag kväll var det cockerrace på Duse Udde. Jag insåg att Vera inte träffat så många av sin egen sort sen hon kom till oss. Nu fick hon umgås med inte mindre än sex andra cockrar på en gång. Hon var lite blyg först men det gick snabbt över.

Förra helgen tävlade jag och Bull inofficiellt i Torsby. Första agilityloppet gick superbra. Bull hade klockrena kontaktfält och vi tog oss genom banan snabbt och felfritt och vann. Andra agilityloppet fuskade han lite med kontaktfälten och så här i efterhand ångrar jag att jag inte tog tillbaka honom och krävde ett bättre resultat. Men han hade ett härligt tempo så jag tyckte väl det var synd att störa honom. En felplacerad matte gjorde att han missade en tunnelöppning och passade på att ta ett annat hinder, vilket innebar diskning. Matte brister ut i ett "HooHoo" som kommenterades efter loppet. Kan inte minnas när vi började använda det kommandot;-). I första hopploppet var matte för snabb och drog med sig vovven förbi en rak tunnel och vi blev diskade igen (inga nya ord eller ljud den här gången;-). I andra hopploppet samlade vi ihop oss och vann med ett lopp som kändes helt super! Skönt att få avsluta dagen på ett bra sätt. Liksom förra året var prisbordet fantastiskt. Det är mums för plånboken att vinna presentkort på försäkring! Dessutom fick varje deltagare ett exemplar av Hundtränaren. En jättetrevlig kalender med träningstips och plats för egen träningsdagbok.

Himmel vad det är mycket nu! Önskar att dygnet hade dubbelt så många timmar så jag kunde hinna med allt jag vill göra. Våren är här och det är UNDERBART att kunna träna ute med vovvarna igen. Har varit ute på klubben tre dagar i rad. Agility by night är visserligen över nu men det har blivit sena kvällar ändå (dags att börja fundera på det där med säng på kontoret igen). I måndags skyndade jag mig från jobbet för att hinna med ett träningspass innan tävlingskursen som jag assisterar började. Efter kursen stannade vi kvar och satte upp hyllor till våra ekipagetavlor. Eftersom vi är såna experter på att hantera olika verktyg blev det förstås skitbra(!) men klockan närmade sig midnatt innan vi var klara. I går körde vi en lurig bana som Anette hade hittat (tror det var en SM-bana). Catrin tittade på och kom som vanligt med nyttiga råd. Tack snälla för det! Märkligt hur man kan krångla till det när man går banan. Hur som helst blev det mörkt innan vi kom hem. Kunde inte hålla mig från klubben ikväll heller, fast det blev ett betydligt kortare pass. Jag och vovvarna var ensamma på agilityplan. Vera fick träna slalomingångar och Bull kontaktfält.

Gonatt

Veras första födelsedag

Idag fyller Vera Pera Lakritstroll ett år. Jag väckte henne i morse med sång och "Eukanuba på Biabädden". Jag tror hon tyckte att sången var pinsam för hon sänkte huvet och blundade (tror inte att hon njöt precis). Ett lokalt åskväder från bädden bredvid skvallrade om att det var fler som inte uppskattade att bli väckta på det viset ;-) I kväll fick Vera och Bull smaska på resterna av påskskinkan. Tårtan får vänta tills husse kan vara med (jobb, jobb och åter jobb).

Påsken har vi firat i Torsby med konstrunda och lövkrattning (har ont i hela kroppen). På påskafton var vi hos kompisar på knytis. Det blev en tidig kväll för oss eftersom vovvarna var ensamma i stugan. Hoppas och tror att det inte sköts alltför mycket påskraketer. I måndags åkte vi ner till stan igen för att vara med på säsongens sista "Agility by night". Catrin hade bjudit in Ninnie till natträning både söndag och måndag. På söndagens träning hade de tydligen kört hårt så det var trötta hundar och förare som dök upp på måndagen. Catrin och Ninnie hade suttit och funderat ut en riktigt hemsk övning med bakombyten in i threaddle.... huh, det var inte lätt. Får hoppas att vi aldrig behöver ta till det på nån tävling. Körde även lite lättare kombinationer och Jag och Vera tränade lite "axel runt".

Det har nu gått fyra veckor sedan Bulls operation. Såret läkte fantastiskt bra och jag tror aldrig Bull kände av det. För säkerhets skull fick han ha tratt på nätterna den första veckan. Han vande sig snabbt och gick till och med och hämtade tratten på kommando. Fast det var lite synd om honom när han fastnade mellan sängen och elementet första natten. Eller när tratten tog i sängen när han försökte hoppa upp så han studsade tillbaka ner på golvet igen. Att hålla honom stilla var en utmaning. Han verkade som sagt inte känna av att han blivit opererad och ville springa efter bollar och pinnar precis som vanligt. När ingen ville leka med honom kastade han upp bollen själv och fångade den i tratten:-)

Vad som märktes på Bull redan första dagen efter operationen var att han var HUNGRIG! Han har alltid ätit som en myra och har förvånat många genom att inte ens äta om han fått maten spetsad med köttbullar eller hackkorv. Men nu äter han allt utan problem. Får passa fingrarna när man ska ge honom en godbit för han hugger den som en krokodil;-) Hittills har han dessutom varit mer galen än vanligt när vi tränat agility. Om det beror på den korta(!) vilan eller kastrationen vet jag inte.

Det blir mycket hund framöver: På söndag är det inofficiell agilitytävling med fyra starter i Torsby. Nästa helg ska jag och Vera gå en tvådagars jaktkurs i Säffle. Ett helt nytt område både för mig och Vera - spännande! Helgen därpå är det dags för årets första officiella agilitytävling i Tranås. Den 27 april börjar en tävlingskurs i agility som jag ska vara assistent på. Dessutom hade jag ju tänkt försöka träna lite också...

GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN VERA!

Svåra beslut

Då har det gått drygt en vecka sedan Bulls kastrering. Det var inget lätt beslut och jag tvekade ända in i det sista. Det här med kastrering har dykt upp i våra huvuden då och då de senaste åren men vi har varit för fega för att fatta beslutet. Tänk om han blir seg och tråkig! Tänk om han blir mer osäker och aggressiv! En annan faktor som bidragit till tveksamheten är de minnen vi har sedan Bull blev sövd för att öppna upp tårkanalen. Det gick till ungefär så här: Bull fick en lugnande spruta, vilken hade motsatt effekt. Det var terrier över hela rummet och jag hade fullt sjå att hålla honom stilla. När han sen vaknade efter operationen var han bindgalen och försökte äta upp allt och alla på kliniken.

Men när kvarterets alla tikar återigen började löpa och vi dessutom fick en egen löptik i familjen aktualiserades frågan igen. Matvägran, pip och gnäll, slafs i kisspölar och en stressad hund är jobbigt för alla inblandade. I synnerhet för stackars Bull som ju liksom aldrig får "komma till skott". Därför bokade vi tid snabbt innan vi skulle hinna ångra oss.

Jag hade inte behövt oroa mig för själva ingreppet. Lillprinsen uppförde sig exemplariskt och blev till och med trött av den lugnande sprutan. Den snälla djursjukvårdaren ringde mig flera gånger och försäkrade mig om att han fortfarande var lugn och snäll. Han försökte inte äta upp någon, inte ens ta en liten tugga=) Stygnen går bort av sig själva och han fick smärtstillande några dagar. Men han verkar över huvud taget inte ha känt av såret som ser hur fint ut som helst. Bara att vänta och se vilka effekter (förutom att han inte kan bli pappa) kastreringen kommer att ge.

På måndagens agilityträning fick Bull stanna hemma för att inte riskera såret. Snacka om låg hund när han insåg att allt stämde (köttbullar, träningsbollar, väskan och mattes skitiga jacka) förutom en liten sak..... inget koppel på honom... HAN SKULLE INTE FÅ FÖLJA MED. Det blev lite extra träning med Vera istället. Hon tycker det är kul med tunnlar och slalom men har inget riktigt sug på hopphinder. Får försöka bygga upp lite värde på dom. I övrigt dammsuger hon förstås hela manegen i jakt på nån liten tappad godbit. Varje litet spån som avviker i färg från det övriga underlaget måste undersökas....

Hejs svejs

Varmt väder och mörka kläder

.

I går blev det en afton/ kväll i musikens tecken. Jan skulle följa med en arbetskamrat på Jill Johnssons konsert här i stan. När arbetskamraten fick förhinder blev jag tillfrågad om jag kunde tänka mig att följa med honom på en aktivitet som inte har nåt med hundar att göra.... förstår inte riktigt hur jag ska tolka den frågan...=). Hur som helst så tackade jag ja. Måste väl erkänna att jag inte har lyssnat så mycket på Jill innan men hon har en helt fantastisk röst! Jag är också imponerad av hon står och tar i hand och personligen hälsar alla välkomna före konserten och tackar på samma sätt efteråt. Jättetrevligt mot fansen. Skönt också med en konsert på eftermiddagen där man kan sitta ner och verkligen lyssna istället för att stå och trängas framför en scen.

.

På väg till konserten gjorde jag en intressant iakttagelse: Vi hade aldrig varit i lokalen förut och var lite osäkra på exakt var man skulle gå in. "Där måste det ju vara" konstaterade vi när vi såg en massa människor som var på väg från parkeringen till en av byggnadens entréer. "Fast... nä kanske inte ändå". Helt förundrat satt vi och iakttog lämmeltåget med människor. Alla, och jag menar verkligen alla, hade svarta, eller i vart fall mörka kläder på sig! När några dessutom bar på varsin ensam röd ros blev jag riktigt tveksam. "Det här måste vara en begravning". Men vi hade kommit rätt, rosorna var till Jill. Nu undrar förstås alla hur jag och Jan var klädda: Jo, svarta jackor förstås (min med en tennisboll i huvan, bajspåsar i vänster ficka och hundgodis i höger=).

.

Efter Jill bar det av hemåt till TV:n och Melodifestivalen förstås. Trodde verkligen inte att operalåten skulle vinna, men där ser man. Fast det var ju den låt som stack ut mest och vi måste väl våga chansa lite om vi ska ha någon chans mot alla andra länder (om en vinst utomlands är det huvudsakliga syftet). Min favorit var förstås "Snälla, snälla". Snacka om känsla och inlevelse!!

.

Idag har det varit en helt underbar vårdag. Tog en långprommis med Maria och Barry och bara njöt av den varma solen. Tog lite bilder:

.

Aht, thunnan thitter faht!!
.

Tjohoo!

Å så biter du tag här....

Kolla va långa husses strumpor är!

När vi kom hem från promenaden ringde Anette och vi hann med en tur till ridhuset för lite freestyle och lydnadsträning. Freestyleträningen stod W för. Han är så himla söt! När han skulle backa trodde han att han skulle backa UPP på något så han lyfte bakbenen jättehögt. Det såg helfestligt ut! A, kan du inte lära honom att lyfta benen så på kommando? Jag tror det skulle ge höga poäng =) Jag och Bull tränade på att gå fot TYST, vilket inte är det lättaste. Det är tråååkigt, ge mig bollen, tycker Bull.

G´natt

Nöden har ingen lag

Läser i många bloggar om simträning med hund så jag tänkte berätta lite om simträning utan hund=) I tisdags lyckades nämligen en arbetskamrat (efter lång tids påverkan) få av mig kläderna för en tur till badhuset. Det var inte igår jag satte min fot där vill jag lova. Jag hade ett minne av att jag panikköpt en baddräkt en gång men jag hade inget minne av att jag någonsin använt den. Blev ännu mer säker på det sistnämnda när jag efter lite letande försökte kränga på mig den blanka, svartvita kroppsstrumpan med "klädsamma" hål i ryggen. Jisses, jag såg ut som en bit kassler! Nä, det fick bli bikini.

"Vi simmar en halvtimme till att börja med så får vi se hur mycket mer vi orkar sen" sa min arbetskamrat. Jajamen, sa jag och satte igång. Efter två längder i bassängen tittade jag på klockan - det hade gått ungefär en minut - mina armar kändes som gele! Hur skulle detta sluta? Men när jag simmat några längder till hade jag nog blivit varm (eller också hade jag förlorat känseln) för då gick det lättare och jag började tycka det var riktigt trevligt. Om man bortsåg från trängseln i den lilla motionsfållan (ordet ryggsim har fått en ny innebörd), barnen som skrek hysteriskt när de kastade sig från trampolinen, machomännen som envisades med att dyka från bassängkanten rakt ner i den motionerande människomassan, simläraren som med falsettröst skrek åt sina elever och svallvågorna efter tanterna som simmade förbi mig(!) , så var det faktiskt riktigt avkopplande. Kanske detta är min nya motionsform! Ska i alla fall testa en gång till har jag bestämt mig för.

Efter simturen hann jag precis hem och käka en smörgås sen kom Anette och vovvarna och hämtade mig och Bull för en promenad på Bonäs. Det blev en lite längre tur än tänkt eftersom jag hade missbedömt hur lång stigen var. Sen åkte vi till klubben och tittade på den nya fina muren (agilityhinder) som IL hade fixat. Hann hem och äta ytterligare en smörgås och sen bar det iväg till ridhuset för Agility By Night.

Körde ungefär samma bana som förra gången. Jag insåg att när någon ska titta på mig koncentrerar jag mig så mycket att jag inte vet vad jag gör. Jag kunde inte ens göra ett bakombyte! Jag skulle byta bakom mellan hinder 9 och 10 (se inlägg från 3 mars). Jag stannade upp vid första hinderstödet på nian och där blev jag stående som en stenstod med armarna fastklistrade vid kroppen och tänkte så det knakade. Istället för att fortsätta mot tian vände Bull förstås tillbaka in mot mig och skällde ut mig; "vart ska vi, vart ska vi, vart ska vi, hit med bollen". När "fröken" lite senare var upptagen med annat körde jag samma sekvens och då funkade det. Bull förstod precis vad jag menade eftersom jag inte tänkte efter vad jag skulle göra utan bara gjorde det. Vi höll inte på så länge den här gången, var hemma före midnatt *fniss*.

I eftermiddags tog jag och Bull en tur till djuraffären. Köpte lite fredagsgodis till honom och så slank det med ett täcke till honom åxå. Det var kanske inte heeeelt nödvändigt med tanke på att vi går mot varmare tider. Men det satt väldigt bra och han var väldigt söt i det (förstås). När jag stod vid kassan och betalade såg jag i ögonvrån att Bull betedde sig lite konstigt. Jag vände mig om och vad tror ni jag fick se? Han satt och gjorde nummer två!! På golvet!! Det har aldrig någonsin hänt inomhus förut. Kanske trodde han att vi var utomhus (eftersom det var stengolv och luktade djur) eller också var han bara så nödig stackaren.

Avslutar med en badhusfråga: Varför får man inte ha badkläder på sig i bastun? Detta är inget problem för mig eftersom jag aldrig sätter min fot i bastun (varmt så in i h-e). Men de ilskna förbudslapparna på bastudörren samt ryktet att man blir utslängd om man kommer in med badbyxor fick mig att undra. Är det för att de som sitter där nakna inte ska känna sig ensamma? Är det en hygienfråga? Fast är det inte mer hygieniskt att ha kläderna på?

Gonatt

En blekt blondins tankar

Då har det "långa, böljande hårsvallet" (??) fått smaka på saxen. I fredags eftermiddag singlade lockarna ner på golvet hos min hårfrisörska. Skööönt, känns som om jag är hemma igen. Det är bara att inse; spara till långt hår är inget för mig. Jan tycker att jag ser ut som Robyn och med tanke på att han tyckte jag såg ut som Joyce Barnaby efter förra frissabesöket får jag väl ta det som en komplimang. Jag nöjde mig inte med klippning utan passade även på att fixa en lite blondare look. Funderar på att döpa om bloggen till "BlondinBulla Bloggar";-) Inte alls dumt att tillbringa eftermiddagen hos frissan. I alla fall inte när det bjuds på vin och massage. Insåg dock att kombinationen rödvin och torkhuva tillsammans med fredag = slut på arbetsveckan har en viss effekt. Såg det säkrast att ta det lungt med vinet. Ser ju illa ut att ragla ut från frisören (om det ser mest illa ut för mig eller frisören ska jag låta vara osagt....)

Vera är i slutet av sitt löp och nu har Bull fattat vad det handlar om! Jisses vad tokig han var i lördags. Det är nog bäst att Vera får vara på "löpläger" ytterligare några dagar den här veckan. Hon har det väldigt bra hos "mormor och morfar". Är bara lite orolig att hon har det lite för bra. Det är ju lätt gjort att skämma bort små lakritstroll har jag hört;-) Vera har tydligen suttit på mina Wolfskin-byxor för Bull har försökt "förföra" dom ett flertal gånger sedan i lördags;-) Jag skulle i och för sig inte ha så mycket emot en sån parning om det innebar fler byxor av samma sort....

Har gått omkring och funderat på för- och nackdelar med kastrering hela dagen. Tycker det är ett assvårt beslut att fatta. Kände mig trött och lite grinig när jag kom hem från jobbet. Till råga på allt hade jag tvättstugan ikväll. Som tur var ringde Anette och vi tog en promenad med vovvarna. Det är så kul med promenadsällskap. Kändes bättre när jag fått frisk luft.

Ett litet råd från en blekt blondin: Ett angrepp kan komma när man minst anar det, från helt oväntat håll och med oväntad kraft. Det gäller att vara på sin vakt; kolla här . Om man inte är på sin vakt kan det gå så här.

Hadä

Kroppskännedom

I fredags kravlade ett glatt men nervöst hundgäng med varierande hästkunskaper upp på varsin kuse på 4H-gården. Maud hade utgått från våra hundar när hon valt hästar åt oss. Jag hade fått en häst som de andra hästarna gjorde säkrast i att hålla sig ur vägen för. Om någon kom för nära visade hon sina åsikter tydligt! Undrar om det var Bull eller Vera hon tänkte på när hon valde....... Jag var ganska nervös måste jag erkänna men min häst, Miss Rosie, visade sig vara en riktig klippa. Insåg att mina benmuskler är i det närmaste obefintliga men oj vad skoj det var! Varför slutade jag rida? Blir lite sugen på att börja igen. Tack snälla Maud för en trevlig kväll!

Fick en rejäl chock när jag satte mig på en hård stol på lördag morgon. "Sittbenen" kändes efter ridningen vill jag lova! Tog med extra sittunderlag till Lilleruds inofficiella agilitytävling. Det började med en agilitybana som kändes som klass 2+. Den var tight och svängig och avslutades med en threadle där jag backade för långt och drog med mig Bull förbi hindret. Det blev fem fel som räckte till en andraplats. Hoppbanan var en springbana. Tyvärr låg tunneln före slalom väldigt nära första slalompinnen och Bull missade ingången. Det blev fem fel även här men det räckte till seger. Fick med oss en pannlampa och hundgodis hem.

Igår var det agility by night med (fortfarande) stela kroppar och ömmande lår och ljumskar efter ridningen. Tog längre tid än vanligt att bygga eftersom vi inte kunde ta långa steg;-) Fast efter ett tag kändes kroppen lite mjukare. Catrin hade tagit med en bana/kombination som verkligen visade vad vi behöver öva mera på. Jag tyckte inte den såg så svår ut på pappret men jisses! Här gällde det att hålla tungan i rätt mun och fokusera stenhårt på positionerna. Vid minsta lilla "fotfel" var man hopplöst efter. Har snott banskissen från Catrins blogg:

Det är mycket man ska tänka på: När ska man ha is i magen och när ska man ha den under fötterna? När ska man dra och när ska man släppa (sig)? När ska fötterna peka framåt och när ska de peka bakåt och när ska man lägga dom på ryggen? Ska kroppen möjligtvis peka åt ett annat håll än fötterna och var, när, vad och hur ska jag belöna? Catrin var snäll och tröstade oss med att det ÄR en svår kombination. Nyttigt var det i alla fall. Jag är ganska säker på att vi kommer att jobba med den fler gånger.

Avslutar med lite galenskap. Kanske på plats med en liten varning: Språket lämpar sig inte i de finare salongerna;-).

Äntligen

Äntligen ska Kronprinsessan och Daniel gifta sig och äntligen har jag fått en inbjudan till bröllop!!! Fast "mitt" brudpar kommer inte att gifta sig i storkyrkan inför tio tusen pers och har heller inga problem med att välja vilket slott de ska bosätta sig i efter vigseln;-) De har redan ett jättefint hus på landet och två fina barn. Det är en av mina barndomskamrater sen lekis som står brud på självaste midsommarafton. Gissa om jag blev glad när jag fick inbjudan!! Jag har nämligen aldrig i hela mitt trettioåttaåriga liv varit på bröllop! Har många gånger beklagat mig över att ingen i min bekanstapskrets gifter sig (har ju inte precis bidragit till bröllopsstatistiken själv heller). Är det nån som gift sig så har det skett i hemlighet utan kyrka, präst, presenter och fest. Men nu ska jag alltså äntligen få gråta glädjetårar i kyrkan.

I måndags var det "agility by night" igen och även den här gången gjorde vi själ för namnet. Jag och Anette diskuterade före träningen att vi inte hade nån lust att träna och att vi ville komma hem i tid. Jag hade huvudvärk och Anette hade sånär somnat på soffan precis innan det var dags att åka. Vi byggde en hoppbana som vi körde åt båda håll och tränade kontaktfält och lite hoppteknik däremellan. Det tog visst lite tid... kom hem klockan 01:00 och var som vanligt "jättepigg" dagen efter.

Löpande Vera har varit hos mormor och morfar en del den här veckan så Bull har fått ha husse och matte alldeles för sig själv. Känns lite lugnare att dela på dem än att ha båda hemma ensamma när vi är på jobbet, vet ju aldrig vad som kan hända... På lördag ska jag och Bull tävla inofficiellt på Lillerud. Det ska bli skoj men frågan är hur kroppen kommer att kännas. I morgon ska jag nämligen kasta mig upp på en kuse igen och det var ju ett tag sen. Är därför lite rädd att mina obefintliga muskler kommer att ha ett och annat att klaga över på lördag...

Har hittat en film på You Tube som ger mig prestationångest!! Det är en jaktcockertik som tränar agility vid 13 månaders ålder (finns fler filmer på samma hund). Hmmm, snacka om att vi har långt kvar...

Nu krafsar Bull på min arm så jag får ont, han tycker nog det är dags för en kvällskiss!

Gonatt

Då var det dags......

.....för det där samtalet om Blommor och Bin;-). Två fläckar på golvet vittnade om att nu har Vera blivit stor tjej på "riktigt". När Vera upptäckte dom tittade hon förnärmat på mig: "titta inte på mig, jag läcker inte, det måste vara brorsan". Bull har inte visat sig så där överdrivet intresserad ännu men det är nog bara en tidsfråga. Det blir till att hålla isär svart och vit några veckor (för vi vill ju inte ha några små grå;-).

I måndags körde vi "agility by night" fram till midnatt. Satte upp staket och körde threadles och serpentiner. I en annan kombination övade vi på att använda motsatta handen. Vera fick köra slalom med bågar. Hon har förstått principen. Vi körde åt samma håll med belöning i slutet men innan jag hann vända mig om körde hon slalom på tillbakavägen också;-)

Jag har blivit utmanad av Jeanette:

1) Favorit -TV-program; Just nu är det nog Let´s Dance.
2) Fyra saker jag gjorde i går; Jobbade, tvättade, klippte vovvarnas klor och läste "En helt annan historia".
3) Fyra saker jag ser fram emot; Vår, sommar, semester och agilitytävlingar.
4) Fyra favoritrestauranger; Fontana, Alfie, Kvarnen och Tham Rhap Tai.
5) Fyra saker på önskelistan; Sol, värme, gröna gräsmattor och agilitycert.
6) Fyra personer som jag utmanar: Nä, de flesta har redan blivit utmanade.

Tänkte avsluta med att avslöja en av mina första stora kärlekar. Hans riktiga namn är Michael Barrat men han är mera känd som...... ja kolla här. Att han var i min mammas ålder spelade tydligen ingen roll. Han var ju sååå snygg och så sjöng han ju som en gud!! Kommer ihåg att jag tyckte han hade världens coolaste vita pjucks...

Höres!

Hallå bloggen!

Jaha, då var man tillbaka i cyberspace med ny blogg och (förhoppningsvis) nya friska tag. Hemsidan har legat nere sedan vi hämtade Vera i somras. Skulle "bara" komplettera den lite med uppgifter om lilltrollet men av någon anledning blev det aldrig av (ångest, ångest..). Kan ju inte säga att det har blivit särskilt mycket bloggat heller sedan i somras.... Nu har jag bestämt mig för att lägga ner hemsidan helt och hållet och istället försöka göra det lite hemtrevligt" här i vår nya blogg:-), vi får väl se hur det funkar. Trodde vår gamla gästbok hade "självdött" eftersom den inte använts på så länge, men det verkar faktiskt som om den fortfarande lever. Den får hänga med så länge. Har även knåpat ihop ett webbalbum eftersom jag är så barnsligt förtjust i bilder. Välkommen in och titta!

Vad har då hänt sedan sist? Veratrollet har förstås växt och är numera stora damen. Bull agerar för det mesta ansvarsfull storebror men ibland går hon honom på nerverna (ska lägga in en film i webbalbumet som visar hur man retar gallfeber på sin storebror). Vi firade jul i ett vintervackert men kallt Torsby och trettonhelgen bar det av till Göteborg och My Dog för agilitytävling. Det var två lååånga men trevliga tävlingsdagar med övernattning på hotell. Mellan loppen passade jag på att vädra plånboken för det fanns ju rätt mycket att köpa. Vår bästa placering i tävlingen blev en sjätteplats.... en tiondels sekund från cert!! Kändes förstås lite surt men med tanke på konkurrensen (första deltävlingen i exclusive agility series) får vi nog vara nöjda. Det var dessutom vår första tävling inomhus. Var spänd på hur Bull skulle reagera men efter att ha fått "rejsat av sig" i första loppet verkade han tycka det var helt okej. För att hundarna skulle få bättre fäste på mattan fanns ett tassbad där man kunde blöta tassarna innan start. Inte helt lätt att lura upp Bullen i badet vill jag lova;-) Fast andra dagen hade han fattat att tassbadet lixom ingick i tävlingen och gick upp och ställde sig självmant. Ibland är han bra söt!! Filmer från My Dog finns i webbalbumet.

Har kommit igång med "Agility by night", dvs våra nattträningar i ridhuset. Vågar knappt berätta för folk att vi börjar träningen först klockan 21 (efter sista ridlektionen) och håller på i flera timmar! När klockan ringer dagen efter och det är dags att gå till jobbet befinner man sig i det närmaste i koma (zzzz). Men det tar ju tid när man ska bygga kombinationer och banor, diskutera vägar, byten, teknik osv. Sen ska vi väl erkänna att vi kunde vara lite mer effektiva.... det blir en del skitsnack också;-). Vera uppskattar våra träningar...... eller kanske i första hand hästbajset i manegen!! Kör lite enkla lydnads- och agilityövningar med henne. Fick hon välja själv skulle vi bara träna på tunnlar hela tiden för det tycker hon verkligen är helskoj. Har investerat i slalombågar men har inte kommit så långt med dom ännu. Det blir lite för långt mellan träningstillfällena. Längtar efter våren när man kan börja träna utomhus.

I onsdags var det äntligen dags för säsongens första sektmöte med tävlingssekten (läs sektorn). Sektledare Anette hade som vanligt fullt sjå att hålla ordning i klassen;-) En hel del tävlingar som ska arrangeras i år. Bland annat vår första helt egna agilitytävling, spännande! Fast det är inte förrän i november, först ut i vår är en söktävling.

Har blivit utmanad av Mia, så här var instruktionerna: Gå in bland dina foton och ta mapp nr 6 bild nr 6 lägg ut den på bloggen o skriv lite om den. Utmana därefter 6 st nya o länka till deras sidor. Bild nr 6 i mapp nr 6 är bilden på Bull i länken till gästboken här bredvid (finns även i webbalbumet). Bilden är tagen på Sörmon i höstas. Tror de flesta har blivit utmanade redan så jag är tråkig och skickar inte vidare. Har blivit utmanad av Jeanette också men den utmaningen får jag ta nästa gång för nu är det dags att krypa ner i sängen.

Gonatt!