Nöden har ingen lag

Läser i många bloggar om simträning med hund så jag tänkte berätta lite om simträning utan hund=) I tisdags lyckades nämligen en arbetskamrat (efter lång tids påverkan) få av mig kläderna för en tur till badhuset. Det var inte igår jag satte min fot där vill jag lova. Jag hade ett minne av att jag panikköpt en baddräkt en gång men jag hade inget minne av att jag någonsin använt den. Blev ännu mer säker på det sistnämnda när jag efter lite letande försökte kränga på mig den blanka, svartvita kroppsstrumpan med "klädsamma" hål i ryggen. Jisses, jag såg ut som en bit kassler! Nä, det fick bli bikini.

"Vi simmar en halvtimme till att börja med så får vi se hur mycket mer vi orkar sen" sa min arbetskamrat. Jajamen, sa jag och satte igång. Efter två längder i bassängen tittade jag på klockan - det hade gått ungefär en minut - mina armar kändes som gele! Hur skulle detta sluta? Men när jag simmat några längder till hade jag nog blivit varm (eller också hade jag förlorat känseln) för då gick det lättare och jag började tycka det var riktigt trevligt. Om man bortsåg från trängseln i den lilla motionsfållan (ordet ryggsim har fått en ny innebörd), barnen som skrek hysteriskt när de kastade sig från trampolinen, machomännen som envisades med att dyka från bassängkanten rakt ner i den motionerande människomassan, simläraren som med falsettröst skrek åt sina elever och svallvågorna efter tanterna som simmade förbi mig(!) , så var det faktiskt riktigt avkopplande. Kanske detta är min nya motionsform! Ska i alla fall testa en gång till har jag bestämt mig för.

Efter simturen hann jag precis hem och käka en smörgås sen kom Anette och vovvarna och hämtade mig och Bull för en promenad på Bonäs. Det blev en lite längre tur än tänkt eftersom jag hade missbedömt hur lång stigen var. Sen åkte vi till klubben och tittade på den nya fina muren (agilityhinder) som IL hade fixat. Hann hem och äta ytterligare en smörgås och sen bar det iväg till ridhuset för Agility By Night.

Körde ungefär samma bana som förra gången. Jag insåg att när någon ska titta på mig koncentrerar jag mig så mycket att jag inte vet vad jag gör. Jag kunde inte ens göra ett bakombyte! Jag skulle byta bakom mellan hinder 9 och 10 (se inlägg från 3 mars). Jag stannade upp vid första hinderstödet på nian och där blev jag stående som en stenstod med armarna fastklistrade vid kroppen och tänkte så det knakade. Istället för att fortsätta mot tian vände Bull förstås tillbaka in mot mig och skällde ut mig; "vart ska vi, vart ska vi, vart ska vi, hit med bollen". När "fröken" lite senare var upptagen med annat körde jag samma sekvens och då funkade det. Bull förstod precis vad jag menade eftersom jag inte tänkte efter vad jag skulle göra utan bara gjorde det. Vi höll inte på så länge den här gången, var hemma före midnatt *fniss*.

I eftermiddags tog jag och Bull en tur till djuraffären. Köpte lite fredagsgodis till honom och så slank det med ett täcke till honom åxå. Det var kanske inte heeeelt nödvändigt med tanke på att vi går mot varmare tider. Men det satt väldigt bra och han var väldigt söt i det (förstås). När jag stod vid kassan och betalade såg jag i ögonvrån att Bull betedde sig lite konstigt. Jag vände mig om och vad tror ni jag fick se? Han satt och gjorde nummer två!! På golvet!! Det har aldrig någonsin hänt inomhus förut. Kanske trodde han att vi var utomhus (eftersom det var stengolv och luktade djur) eller också var han bara så nödig stackaren.

Avslutar med en badhusfråga: Varför får man inte ha badkläder på sig i bastun? Detta är inget problem för mig eftersom jag aldrig sätter min fot i bastun (varmt så in i h-e). Men de ilskna förbudslapparna på bastudörren samt ryktet att man blir utslängd om man kommer in med badbyxor fick mig att undra. Är det för att de som sitter där nakna inte ska känna sig ensamma? Är det en hygienfråga? Fast är det inte mer hygieniskt att ha kläderna på?

Gonatt